Syftet med uppsatsen Àr att analysera och diskutera Turkiets lagstiftnings tillÀmplighet med artikel 10 i Europeiska konventionen angÄende skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna. Jag har valt att fokusera pÄ artikel 301 i den turkiska brottsbalken. Artikel 301 anvÀnds för att hindra yttrandefriheten i Turkiet och kan ge upp till 2 Är i fÀngelse. För att komma fram till om artikel 301 Àr en krÀnkning av artikel 10 behöver jag förstÄ hur Turkiet tolkar artikel 10. För att förstÄ detta har jag anvÀnt mig av ett antal domstolsfall frÄn den europeiska domstolen för de mÀnskliga rÀttigheterna.

Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.

Det ena syftet med denna uppsats Àr att undersöka skillnaderna mellan den offentliga och den privata sektorn ifrÄga om arbetstagares kritikrÀtt. Det andra syftet Àr att undersöka konsekvenserna för denna rÀttighet av en dom frÄn Europadomstolen, Fuentes Bobo mot Spanien. Offentligt anstÀllda har en grundlagsskyddad yttrandefrihet, som kan utnyttjas i princip i vilken situation som helst. BegrÀnsningar i denna rÀtt fÄr endast göras genom lag. Utnyttjande av yttrandefriheten fÄr inte sanktioneras i form av nÄgon negativ ÄtgÀrd som har med anstÀllningsförhÄllandet att göra, till exempel uppsÀgning eller avskedande.

UtgĂ„ngspunkten för följande uppsats Ă€r dynamiken mellan FörĂ€ldrabalken, FB, 6:8 och artikel 8 Den europeiska konventionen angĂ„ende skydd för de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna och de grundlĂ€ggande friheterna, EKMR. FB 6:8 innebĂ€r ett ingrepp i familjen dĂ„ vĂ„rdnaden om ett barn flyttas över pĂ„ nĂ„gon utanför familjen. Detta ingrepp i familjen som FB 6:8 medför innebĂ€r inte enkom att den faktiska vĂ„rdnaden överflyttas utan stadgar om överflyttning av den rĂ€ttsliga vĂ„rdnaden. Överflyttning av vĂ„rden baseras inte pĂ„ bristande omsorg i sig utan grundar sig frĂ€mst pĂ„ att barnet kan ha bott i ett familjehem under en lĂ€ngre period och rotat sig dĂ€r. I uppsatsen utreds huruvida FB 6:8 Ă€r förenlig med artikel 8 i EKMR och motiveringen bakom reglernas tillĂ€mpning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka bestÀmmelserna om skattetillÀgg och dess förenlighet med grundlÀggande krav pÄ rÀttssÀkerhet. Skatteverket beslutar om skattetillÀgg i första led och överklagande sker hos förvaltningsdomstol. Syftet med sanktionen Àr att ha en avskrÀckande effekt, sÄ att den skattskyldige betalar rÀtt skatt. För pÄförande av skattetillÀgg krÀvs det att Skatteverket visar, styrker eller gör det mycket sannolikt att den skattskyldige har lÀmnat en oriktig uppgift i deklarationen.SkattetillÀgget som sanktion har funnits utgöra ett straff i Europeiska konventionen om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna och dÀrmed Àr artikel 6 ocksÄ tillÀmplig. Detta innebÀr att de svenska bestÀmmelserna mÄste upprÀtthÄlla kraven som stÀlls enligt konventionen.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer utg?r ett allvarligt och omfattande samh?llsproblem som kan drabba kvinnor oavsett etnicitet, bakgrund eller samh?llsklass. V?ld i n?ra relationer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser f?r den utsatta individen. Det utg?r dessutom en allvarlig kr?nkning av de m?nskliga r?ttigheterna och strider mot grundl?ggande principer om m?nniskors v?rdighet och integritet.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Aanderaa-Karp-Rosenberg f?rmodan ?r en f?rmodan ang?ende hur vissa egenskaper hos booleska funktioner relaterar till undflyende. ?ven om f?rmodan inte bevisats ?n har man lyckats visa att f?rmodan ?r sann om man antar vissa ytterligare krav p? funktionen. Denna uppsats kommer presentera den relevanta teorin kring f?rmodan samt simplicialtopologi som ett tillv?gag?ngss?tt att angripa problemet. F?rkunskaperna arbetet antar av l?saren ?r de som man l?r sig under de f?rsta tre ?ren p? matematikprogrammet.

I den hÀr uppsatsen har nu gÀllande lag för svenska samer behandlats, rennÀringslagen 1971:437. För att fÄ en sammanhÀngande bild pÄ dagens rÀttslÀge Äterfinns en historisk tillbakablick i uppsatsen dÀr framvÀxten av dagens lagstiftning har tydliggjorts. Syftet med uppsatsen var att redogöra för dagens rÀttslÀge och lagens framtidsutsikter samt att belysa de större problem och intressekonflikter rennÀringslagen konfronteras med. Eftersom förslaget till en ny lag delvis bygger pÄ International Labour Organization, ILO, konventionen nr 169, om urbefolkningar i sjÀlvstyrande lÀnder, var en del av syftet ocksÄ att fÄ insikt i vad konvntionen stÄr för. Den empiriska delen av uppsatsen bestÄr av telefonintervjuer med olika parter som berörs av rennÀringslagen.

Den europeiska landskapskonventionen (ELC) Àr en konvention som strÀvar efter att de stater som frivilligt har undertecknat konventionen ska utveckla sina landskap och ta tillvara dess mÄngsidighet. Utvecklingsprocessen ska inkludera allmÀnheten för att stÀrka medborgarnas kunskap och relation till landskapet och göra arbetet med landskapet mer hÄllbart och demokratiskt. Sverige Àr en av de nÀrmare fyrtio stater som har undertecknat och ratificerat konventionen, som började gÀlla i Sverige den 1 maj 2011 (COE, ELC signatur status, 2013). Arbetet med att implementera konventionen i landet har pÄgÄtt lÀngre tid Àn sÄ, men har Ànnu inte fÄtt genomslagskraft pÄ lokal nivÄ i landets kommuner. I denna uppsats undersöks hur landskapskonventionen kan implementeras i en svensk kommun.

Den europeiska landskapskonventionen Àr ett dokument som formats av experter, bland annat för att sÀkerstÀlla mÀnniskors rÀtt att pÄverka utvecklingen i det egna landskapet. ELC Àr ett dokument som varje nation sjÀlv avgör om man ska signera, sedan Àr det upp till dem att sjÀlva omforma sina lagar, regler och processer i enlighet med detta. Arbetet med att utforma konventionen tog sin början under 1990-talet och Är 2000 öppnades den för signering. Sverige signerade den 22/2 2001, men det dröjde till den 5/1 2011 innan ratificering, vilket innebar att konventionen trÀdde i kraft den 1/5 2012. Konventionen Àr en del i EuroparÄdets samling konventioner, med syfte att vÀrna om demokrati, rÀttssÀkerhet och mÀnskliga rÀttigheter i Europa. ELC beskrivs som ett verktyg för synsÀtt och ett redskap för att ge tyngd Ät de mjukare vÀrdena i landskapet, nÄgot tjÀnstemÀnnen kan anvÀnda för att motivera politiker till att lÄta dessa frÄgor ta större plats. Dock Àr konventionen ingen lag, utan varje land som signerat den förbinder sig att sjÀlva föra in landskapet i sina lagar och regler, pÄ sÄ vis följer konventionen dessutom sin egen önskan om större möjlighet att styra mer lokalt.

Right-wing populism has through the past decades flourished in several countries in Europe. Research has shown that right-wing populism is, with its political starting point in ?the people?, focusing on the majority and is sometimes excluding the minorities from the politics. Since human rights regulations are mainly a protection of minority rights, the aim is to examine if the politics of the Sweden Democrats, as a case of a growing right-wing populist party, is a threat to human rights and in that case, in what respects. The thesis is supposed to answer the question in what respects the politics of the Sweden Democrats contravene with the European Convention?s protection of minority rights.

Bakgrund: En vanlig komplikation relaterat till graviditet och f?rlossning ?r urinretention. Denna komplikation ?r ?verg?ende hos majoriteten av de som drabbats men ?r trots detta en vanligt f?rekommande orsak till v?rdskada som kan orsakas av bristande riktlinjer. F?r att minska risken f?r best?ende skador orsakade av urinretention postpartum kr?vs riktlinjer som ?r grundade i aktuell vetenskaplig evidens. I denna studie avser begreppet postpartum tiden upp till en vecka efter f?rlossning. Syfte: Syftet med studien ?r att systematisk bed?ma kvaliteten p? Sveriges f?rlossningsklinikers riktlinjer g?llande urinretention postpartum. Metod: Riktlinjer erh?lls fr?n totalt 36 av Sveriges 44 f?rlossningskliniker, totalt erh?lls 19 riktlinjer, d? vissa enheter anv?nde samma.

Den hÀr uppsatsen har behandlat religionsfrihet utifrÄn Regeringsformen (1974:152) 2 kap, och den Europeiska konventionen om skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna (EKMR) artikel 9(1-2). Religionsfriheten definieras enligt EKMR artikel 9 som en frihet att fÄ att ?utöva sin religion eller tro genom gudstjÀnst, undervisning, andaktsutövningar och iakttagande av religiösa sedvÀnjor?Religion och religionsutövning Àr mycket mer begrÀnsad Àn vad lagtexterna kan ge uttryck för. Vissa religiösa tecken som kan anses som sjÀlvklara rÀttigheter, som exempelvis slöjan och korset Àr inte alls garanterade skyddet enligt EKMR Artikel 9, tvÀrtom Àr det Àven fritt för staterna att begrÀnsa och förbjuda dessa. Syftet med uppsatsen har varit att klargöra för lagens syn pÄ den muslimska slöjan angÄende religionsfrihet samt att reda ut eventuella missförhÄllanden om den.BÀrandet av slöja Àr en form av religionsutövning.

PassivitetsrÀtten ger skattskyldiga som Àr misstÀnkta för brott en rÀtt att inte behöva medverka i en utredning. Den brottsmisstÀnkte behöver sÄledes inte bidra till bevisningen i mÄlet genom att exempelvis göra ett bekÀnnande eller lÀmna material som Àr belastande för denne.  Detta innebÀr att det Àr Äklagaren som mÄste bevisa att den tilltalade har gjort sig skyldig till ett brott. Det finns alltsÄ igen skyldighet för den tilltalade att pÄ nÄgot vis göra Äklagarens arbete lÀttare. Ett pÄförande av skattetillÀgg Àr ocksÄ att anses som att en person har blivit anklagad för brott, detta innebÀr att passivitetsrÀtten Àven intrÀder nÀr det Àr frÄga om skattetillÀgg.I den europeiska konventionen angÄende skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och grundlÀggande friheterna, Àven kallad Europakonventionen, finns det ingen bestÀmmelse som uttryckligen stadgar rÀtten att vara passiv. Trots detta anses passivitetsrÀtten omfattas av rÀtten till en rÀttvis rÀttegÄng i artikel 6 i Europakonventionen.